Artikel

Att förstå och bemöta lögner hos placerade barn med NPF

Barn som är placerade i familjehem och samtidigt har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), såsom ADHD eller autism, kan ibland använda sig av lögner på sätt som kan vara svåra att förstå. För en del vuxna kan lögner vara en triggers som är svåra att hantera, kan leda till onödiga konflikter och en känsla av misslyckande hos barnet. Det är viktigt att komma ihåg att dessa beteenden sällan handlar om att manipulera eller medvetet lura andra, utan ofta är ett uttryck för något annat.

Vad kan lögner stå för?

Lögner kan fylla olika funktioner för barnet, till exempel:

Affektreglering: Barnet försöker undvika obehagliga känslor som skam, rädsla, stress eller känslan av att ha gjort fel.
Impulsivitet: Svar ges snabbt utan att hinna tänka efter

Minnes- och perceptionssvårigheter: Svårigheter att minnas eller återge händelser korrekt

Exekutiva svårigheter: Problem med att organisera, planera och återge en händelse kronologiskt
Social osäkerhet: En vilja av att passa in, bli accepterad eller säga det man tror förväntas
Otrygghet och tidigare erfarenheter: Barnet kan ha lärt sig att sanningen leder till negativa konsekvenser, bristande förståelse för konsekvenser

För barn med NPF kan det också handla om svårigheter med att skilja mellan fantasi och verklighet i vissa situationer.

Ett viktigt perspektiv
Att möta lögner med förståelse istället för bestraffning hjälper barnet att utveckla tillit, självkännedom och bättre strategier. Med rätt stöd kan barnet successivt bli tryggare i att berätta som det är.

Förhållningssätt i familjehemmet

Ett lågaffektivt och relationellt bemötande är centralt. Följande exempel kan vara vägledande.

Behåll lugnet

Starka reaktioner riskerar att öka barnets stress och därmed förstärka beteendet.

Var nyfiken – inte konfronterande

Undvik att “sätta dit” barnet. Ställ istället frågor som:

“Hjälp mig att förstå vad som hände”
“Hur tänkte du här?”

Bekräfta känslan, inte lögnen

Exempel:
“Jag förstår att du blev rädd för att jag skulle bli arg.”

Tydliggör verkligheten varsamt

Korrigera utan skuld:

“Jag hör vad du säger, och jag såg också att det var så här…”

Sänk kraven i stunden

Vid stress minskar barnets förmåga att vara korrekt. Vänta in rätt läge för samtal.

Förebyggande strategier

För att minska behovet av att ljuga behöver familjehemmet arbeta proaktivt:

Skapa trygghet: Barnet behöver veta att sanningen inte leder till otrygghet eller avvisande.
Tydliggör förväntningar: Var konkret kring vad som gäller
Använd visuellt stöd: Tidslinjer, bilder eller ritprat kan hjälpa barnet att minnas och berätta
Normalisera misstag: Visa att det är okej att göra fel, ge gärna exempel på när ni själva gjort ett misstag och hur ni hanterade det
Träna färdigheter: Öva på att återberätta händelser i lugna situationer, öva genom att be barnet att återberätta om en händelse som varit positiv

Att tänka på

Lögner är ofta en strategi, inte ett val i stunden
Barnet behöver stöd i att utveckla färdigheter, inte enbart korrigering av beteende
Relationen är det viktigaste verktyget – trygghet minskar behovet av försvar