Artikel

Risker med överkonsumtion av datorspel och digitala medier hos placerade barn och ungdomar i familjehemsvård

Digitala medier och datorspel är idag en självklar del av många barn- och ungdomars vardag. För många ger datorspel även positiva effekter som socialt umgänge, upplevs spännande och roligt, utvecklar sin engelska, reaktionsförmågan förbättras för att nämna några positiva effekter. Samtidigt finns det ökade risker med överkonsumtion av datorspel och digitala medier, särskilt för barn och ungdomar som är placerade i familjehem. Dessa barn bär ofta med sig tidigare erfarenheter av omsorgsbrist, trauma och otrygga relationer, vilket kan göra dem mer sårbara för problematiskt spelande och överdriven skärmtid.

Särskild sårbarhet hos placerade barn

Placerade barn och ungdomar har ofta upplevt instabilitet, bristande gränssättning och svårigheter i relationer till vuxna. Datorspel kan då fungera som en flykt från känslomässig stress, ensamhet eller svåra minnen. Spelvärlden erbjuder struktur, kontroll och omedelbar belöning – något som kan kännas tryggare än den verkliga vardagen.

Risken är att spelandet blir ett sätt att undvika känslor och relationer snarare än ett fritidsintresse. För barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket är vanligt förekommande inom familjehemsvården, kan impulskontroll och tidsuppfattning ytterligare försvåra en balanserad användning.

Psykiska och sociala konsekvenser

Överkonsumtion av datorspel och digitala medier kan leda till flera negativa konsekvenser:

Social isolering – barnet drar sig undan familjeliv och jämnåriga relationer i den fysiska världen.
Försämrad skolgång – trötthet, koncentrationssvårigheter och minskad motivation kan påverka skolprestationen.
Psykisk ohälsa – ökad ångest, rastlöshet, nedstämdhet och irritabilitet kan uppstå, särskilt vid begränsningar av spelandet.
Sömnstörningar – sena speltider och skärmanvändning påverkar sömnkvalitet och dygnsrytm.

För placerade barn kan dessa konsekvenser förstärka redan existerande svårigheter och försvåra anknytning till familjehemsföräldrar och andra vuxna.

Risk för konflikter och sammanbrott

Otydliga regler kring skärmtid och spelande är en vanlig konfliktkälla i familjehem. När gränser plötsligt sätts eller ändras kan det leda till starka affektutbrott, maktkamper och i värsta fall sammanbrott i placeringen. Detta är särskilt allvarligt eftersom stabilitet och förutsägbarhet är avgörande skyddsfaktorer för placerade barn.

Familjehemmet, familjehemskonsulentens och socialtjänstens ansvar

För att minska riskerna krävs ett gemensamt ansvar mellan familjehem, familjehemskonsulent, socialtjänst och eventuellt skola och BUP. Viktiga skyddsfaktorer är:

Tydliga och förutsägbara regler kring skärmtid, hitta sätt att hjälpa barnet/ungdomen att ha koll på tiden för att minimera konflikter
Vuxennärvaro och intresse för barnets digitala värld, sitt gärna med och ställ frågor om spelet
Alternativa meningsfulla fritidsaktiviteter
Stöd till familjehem i att hantera konflikter kring spelande
Individanpassade strategier utifrån barnets behov och mognad

Att helt förbjuda spelande är sällan en hållbar lösning. Fokus bör istället ligga på balans, relation och vägledning.

Avslutning

Datorspel och digitala medier är varken enbart positiva eller negativa. För placerade barn och ungdomar kan de vara både en resurs och en risk. Genom medvetenhet, kunskap och samverkan kan familjehemsvården bidra till att minska riskerna med överkonsumtion och samtidigt stärka barnets utveckling, trygghet och relationer. Sedan 2019 är datorspelberoende en klinisk diagnos enligt WHO. Upplever familjehemmet att barnet/ungdomens spel går ut över vardagen och upplever att de har tappat kontrollen behöver de förmedla det till sin familjehemskonsulent och socialsekreterare för att gemensamt göra en bedömning om vidare stöd och hjälp.